Sömnlösheten lämnar spår

Kommentera
Inatt vet jag inte vad det var med Viggo, det startade redan på kvällen han var SÅ ledsen och grät och grät, Viggo är annars en bebis som sällan är ledsen utan det är om han är trött eller hungrig. Sen Heeela natten har vi vaknat och han har varit ledsen och inget har hjälpt. Vid tre inatt då Viggo skrek och jag hade vaggat honom i en timme tänkte jag att jag lämnar Viggo till Tobias sen går jag hemifrån och kommer tillbaka när jag fått sova och hämtat energi men ångrade mig snabbt efter jag tänkt tanken, men det är klart man FÅR tänka såna tankar. Sömnlösheten är jobbig.  Man är ingen stålkvinna men på något sätt får man ändå energin någonstans. 

Nu på morgonen har vi mest tagit det lugnt, Viggo sov några timmar nu på morgonen och vaknade upp som sitt gamla jag med ett leende och varit nöjd nu i två timmar. Jag har hunnit äta frukost och städa lite. Jag satte Viggo vid våran dörr till toaletten där har vi duschlakan upphängda och dom var tydligen väldigt spännande för dom låg han och kikade på länge. Sen har han börjat undersöka sin hand, granskar den noga och stoppar i munnen.